Mors lilla Olle

Igår åkte Emma och Olle hem till Uppsala igen efter tre väldigt trevliga dagar här i Skövde. Eller jag tyckte i alla fall att det var tre väldigt trevliga dagar.

Olle lärde sig räck ut tungan, det gjorde mamma Emma stolt

De kom i måndags med ett tåg som var i tid, bara det visade på att det skulle bli ett bra besök. Vi tog våra vagnar och gick hem till vår altan där vi åt hembakt (inte av mig) bröd och drack saft i solen. Daniel passade på att spela TV-spel hos Jan så jag och Emma stekte våra choritzo på spisen istället för grillen. Detta blev vi påminda om varje gång (och det vara ganska många gånger) som Lena fes.

Lena och Olla fattade fort tycke för varandra, det såg man på Olles "fina" klappningar på Lenas huvud och Lenas stirrande blick. A match made in heaven, skulle man kunna säga!

Lena i en blöt blöja och Olle med tjocka lår

På natten lärde sig Olle rulla över på mage, trist då att han ville sova på rygg och inte kunde vända tillbaka, det gjore han oss alla varse om.

Medan Lena sov morgonen efter åt vi frukost och lekte med klossar. Olle kan gapa, det visade han och maten kunde inte komma fort nog, det såg man på armarna och benen. Sen packade vi vagnarna fulla med matburkar och extrakläder och gick in till den stora staden för att få i oss lite lunch på helensgården. På vägen hem igen tog vi omvägen förbi Gengåvan och Emma gjorde massa fynd, eller vad sägs om ett par vita hängslebyxor med regnbågens alla färger (dock inte till henne själv utan till Olle) och ett fat med lite blommor på!? Det är i Skövde saker finns!

Daniel vågade sig hem på kvällen så vi kunde grilla lite fläskfilé och bananer, det var gott! (nu låter det som att jag inte kan grilla om inte Daniel är hemma, det kan jag, men vill inte). Mätta och glada satt vi upp till halv ett och snackade om allt och ingenting. Det är sådana här kvällar som gör att man saknar tiden i Uppsala. Morgonen efter beslutade sig Olle för att vakna 6.15, jag släpade mig upp vid halv åtta, Lena sov vidare (smart tjej!).

Innan Emma och Olle skulle hoppa på tåget igen bestämde vi oss för att äta en baugett i parken, det blev en god kycklingfajitas på Gräddhyllan istället.

Helgen (kom på att det ju inte alls var helg, men det kändes så) kan sammanfattas med att Olle inte behövde oroa sig för att svälta, Lenas blöja var blöt, Emma vet hur en räv ska hanteras och jag var glad! Fler sådana här dagar åt folket!

Tack och hej!

Ren

Idag tog Lena sin första dusch. Tro nu inte att det var första gången hon hade kontakt med vatten, för hon har faktiskt badat innan. I och för sig så badar hon bara en gång i veckan, så lite skitunge är hon nog. Duschen gick riktigt bra, hon hade inga som helst problem med att vara under strålarna. Nu blir nästa steg badhuset. Är lite bitter nu när de har byggt om badhuset så kommer babysimmet bli mycket dyrare. Förr kostade det 750 kr för åtta gångner, tyckte att det var alldeles tillräckligt dyrt. Det blir nog så att jag och Lena och Daniel om han hinner åker iväg och badar själva i Falköping eller Skara. Vi får se...

Nästa vecka kommer Emma och Olle, det ska bli fantastiskt roligt och både jag och Lena längtar så vi nästan blir blåa.

Nu ska vi iväg och grilla med Daniels föräldrar och sedan dumpa Lena där för att själva gå på inflyttningsfest!

Tack och hej!

Negativt

Lena är iväg med Daniel och kollar på fotboll. Jag har längtat efter att få vara lite själv, men nu när jag är det vet jag inte vad jag ska göra och längtar tills de kommer hem igen.

Gjorde ett graviditetstest igår oxå. Det var negativ- tur. Vi vill ha barn tätt, men två på samma år hade varit lite att ta i. Lät testet ligga framme för att Daniel skulle få se det igår och glömde släga det sen. Såg nu att det fortfarande låg kvar och Tomas var nyligen där inne. Nu tror han väl att vi försöker. Men vem vet, det gör vi kanske...

Nu ska jag gå och dela rabarber.

Tack och hej!

IKEA

Igår var jag och Lena på Ikea med Daniels föräldrar och syster. Jag skulle inte handla något för vi har verkligen inga pengar. Nu har vi "ännu mer inga pengar" (jag vet att man inte kan säga så!) men en himla massa bra grejer till vår altan. Jag har tagit det som mitt projekt att pimpa upp den. Det ska bli mycket färger och trevligheter. Som vanligt har jag en fantastisk bild i mitt huvud hur denna altan kommer se ut, antagligen blir den inte lika storslagen i verkligheten, men det är väldigt roligt att åter ha något att planera. Idag gick jag upp efter att Lena hade ätit och sydde fyra kuddar, detta är bara toppen på isberget, mycket mer är att vänta!

Tills dess;

Tack och hej!

Faster, farfar och farmor har hittat det finaste på hela IKEA

Efter att ha badat med hajarna och krabborna hittade Lena en födelsedagsmössa som hon bara måste köpa, så det gjorde hon

Dop

Jag är sensationellt dålig på att uppdatera denna blogg. Ska sluta klaga på folk som bara skriver någon gång då och då, nu förstår jag dem. Men av någon anledning så har jag inte lika mycket tid för att bara sitta nu som jag hade förr, jag undrar varför...

Nu är dopet avklarat, eller det var det redan förra helgen. Det gick bra, men nu känns det tomt. Vad ska jag nu planera? Bröllopet!? Nja, det kommer nog bli att jag planerar Lenas bröllop innan mitt eget (nejdå, jag är inte bitter...).

Lena i en alldeles för lång känning

Tillbaka till dopet. Daniel var lägligt ledig torsdag och fredag så vi fick det mesta fixat redan då. Pappa fick huset fullet med dopgäster redan på fredagen så jag åkte upp dit en sväng på kvällen och hälsade lite (och tur var väl det för på själva dopdagen hann man knappt prata med någon). Ola och Emma kom med hem och sov i vår igloo.

Lena sover med mössa och "strumpvantar"

Dopet var inte förrän 16.00 så Ola skulle med pappa med flera och spela golf medan Emma skulle äta frukost med en kompis. Turligt nog för oss så var Emmas kompis sjuk (njurstensattacker) så hon följde istället med oss och fixade i festlokalen. Tack för det Emma och Emmas kompis!

Emma var klippan under dopdagen

Dukningen tog mycket längre tid än planerat och sen blev det ändå inte lika bra som det var i huvudet, men fötterna på dukarna var uppskattat. På vägen hem hann vi svänga förbi Skopunkten och köpa finskor till Daniel (ett par till mig råkade även följa med) och få med oss två pizzor hem. Ola satt med glädje och väntade i bilen utanför huset medan vi gjorde detta!

Dopcermonin (säger man så?) var jättefin. Prästen pratade väldigt lättsamt och fick med alla barn och sen sjöng Bosse Frid något helt fantastiskt fint. Vi hade valt Det gåtfulla folket, Handens fem fingrar och Isn´t she lovely. Som vanligt hade jag nästan kunnat börja gråta om jag inte var så tuff. Lena var en liten ängel under hela akten. Vid ett tillfälle fick hon tag i prästens finger och vägrade släppa, verkar som hon gillar det här med kristendomen när hon har så svårt att släppa taget.

Lena vägrar släppa prästen och det är hennes föräldrar väldigt stolta över...

Sen var det full fart till festlokalen (finare ord för pappas jobb) där Lena fick byta om på golvet mitt framför alla (hon har ingen skam i kroppen den ungen). Medan gästerna minglade och jag virrade så fixade Emma och Ulrika rulliansen i köket. Tack för det! Ett tips till alla er som ska göra er egen buffé; Gör inte enbart mat som måste värmas i ugn! Alla fick mat och fann sig en plats att sitta på. Daniel och jag hamnade på barnbordet (förlåt Ida och Anna). Till efterrätt var det blå tårta, hand- och fotkakor, kokostoscakaka och Spettekaka ända från Skåne. Tack för det Ulla!

Temat var blått...

Jag kom på mig själv med att glömma Lena (jag vet, jag är en hemsk mor). Jag kom tillbaka till min gamla roll med att springa runt och fixa och greja och Lena var så tyst och förnöjd så hon försvann lite ur huvudet för ett tag. Lilla Karin hade (o)turen att hamna med henne så efter att ha suttit och väntat förgäves på att jag som lovat skulle komma och avlösa henne från Lena så fick hon lite mat serverat. Tack för det Karin! Hon klarade det alldeles utmärkt men det är ju inte annat än att man har lite dåligt samvete (både mot Lena och Karin).

Medan jag öppnade alla paket så kom groggbordet fram och det fortsatte vara framme till halvfem då Daniel kom nerkrypandes i sängen. Jag och Lena var ganska ensamma när vi vaknade vid sju. Vi hade hela familjen Jörgen Nilsson med två hundar sovandes i tv-rummet och Ola och Emma i datarummet. Jag insåg att huset inte skulle vakna upp förrän runt lunch så jag åkte ut och städade, gick ganska fort eftersom Emma, Ulrika och Bosse hade fixat mycket redan på kvällen. Tack för det!

För att sammanfatta dagen så var det bra och fint. Alla var glada och solen sken (ibland i alla fall). Lena fick alldeles för många alldeles för fina presenter så jag tror nog att jag ska utse mig själv som förvaltare av dem. Tack för det allihop!

Dagen efter gjorde vi inte mycket nyttigt

När alla hade packat ihop och åkt hem sov jag i två timmar, det var riktigt skönt!


Tack och hej!

Tummen

Det räckte tydligen inte bara med EN tumme utan båda ska vara inne för att det ska vara riktigt bra...

Dressed for success!

Länge sen sist, trodde att en blogg skulle göra så att jag tog tag i mitt dagboksskrivande, men icke...

Sen sist har det varit Valborg, den smög förbi obemärkt. Annat det än hur det var i Uppsala, då var Valborg årets höjdpunkt. Konstigt hur prioriteringarna i ens liv förändras snabbt. Uppsalaåren var bland de bästa i mitt liv så här långt men jag har verkligen ingen längtan tillbaka till det, det känns som att det är ett färdigläst kapitel i mitt liv och jag går med glädje vidare till nästa. Förhoppningsvis känner jag fortfarande så om några år istället för att ha någon trettioårskris som får mig att längta tillbaka till 19 kronors-ölen på Orvars (minnesanteckning till mig själv; Bogrens serverar öl för 20 kr på torsdagar).

Vi funderade på att åka till Skultorp och se på brasan men insåg att vi inte behövde bli duktiga föräldrar förrän nästa år när Lena kanske kan ha någon liten behållning av det, så det blev korvgrillning och film istället.

Det har blivit mycket grillande de här senaste dagarna, det är helt underbart. Jag kan inte sluta fascineras över hur mycket lyckligare jag blir på våren, då är det som att inget kan gå fel, allt och alla är så mycket bättre. Kanske kan man lärar sig att behålla den känslan till vinterhalvåret någon gång, men troligtvis sitter jag återigen och gnäller över allt och lite till i vinter.

Koffe och Jessica kom över hit och grillade på vår nylånade grill och sen åkte vi till Daniels föräldrar och grillade kyckling i fredags.

I lördags jobbade Daniel dygn så jag och Lena tog på oss våra finkläder och gick in till mänskligheten på stan. Där träffade vi My och drack en iste, mycket trevligt. På Pims spelade de en hel Winnerbäcks-cd, det gjorde oss väldigt glada, speciellt Lena som på något sätt måste ha förutsett detta med tanke på hennes klädsel.

Lena har redan skaffat sig bra musiksmak.

Idag skulle vi ha träffat Carro men saker kom emellan som vanligt och därför spenderade vi dagen med att utöka min sommargarderob och framför Desperata hemmafruar. Det ser ut som att solen kommer försvinna bakom lite moln nu i några dagar, men det kan nog bara vara bra för oss, bara den kommer fram igen på lördag!



Tack och hej!