40-årskalas

Nu var det länge sedan...

Förra helgen var vi i Bålsta på 40-årskalas. Minibussen med hela familjen Andersson/Carlsten/Strandberg åkte i vanlig ordning en timme senare än planerat. Resan gick bra med enbart ett blöjstopp. Ammade Lena precis innan vi åkte och sen fick hon en tallrik gröt i bussen så klarade hon sig alldeles utmärkt. Det är väldigt skönt att födan har utöktast från enbart amning. Med nästa barn ska jag börja pumpa direkt och lära henne dricka ur flaska.

Tillbaka till Bålsta; Vi anlände aningen sent och fick stressa på oss finkläderna men fina blev vi och sen var det bara att ställa sig i baren och börja kalaset. Jag drack faktiskt ett halvt glas vin. Det dumma är att jag skäms för det. Varför? Jag vet ju att det inte är någon fara. Om jag har tre promille i blodet (och då är jag ganska full) så är det tre promille i mjölken, vilket inte är något att tala om. Ändå känner man sig som en dålig mamma när man står där med sitt vinglas. Det var gott i alla fall, men som sagt, efter halva glaset tog ångesten över och jag övergick till vatten.

Lena fick nöja sig mig två burkar, det är kul att vara på kalas!

Till middag serverades det kräftor, paj, räkor, bröd, sallad och säkert massa mer. Fick bara i mig fem kräftor för var så uppslukad i uppdragshäftet som varje bord hade fått. Vi löste gåtor och problem och efter middagen blev det golf och hagelbösseskjutning. Självklart vann vårat lag! (jag vet att jag är lika dålig vinnare som förlorare, kan inte hjälpa det.)

Det blev en lagom sen kväll för oss, runt halv tre, men musiken spelade till åtta på morgonen. Lena var inte allt för nöjd utan valde att vakna med jämna mellanrum. Vid sex la jag henne i vår 120-säng då sov hon som en ängel. Jag trivdes inte lika bra utan gick upp vid halv åtta och satte mig på altan och lyssnade på fåglarna.

Annica pustar ut

Innan värdparet hade vaknat begav sig bussen till Stockholm och en gratiskonsert utomhus. Med lite fika och strålande sol blev det en trevlig eftermiddag.

Tack och hej