Vänner

Liten Lena i snygg dräkt

Dagen har förflutit väldigt bra. Sov länge (och missade därför en överraskningsmassage från Daniel) pga att Lena hade haft en väldigt hungrig natt, åt nog tre gånger. Förmodligen är inte det något att klaga på utan något helt normalt för 2 månaders bebisar, men inte för min bebis, hon äter en gång och blir det mer än det så börjar jag gnälla. Daniel fixade iordning köket som nu är otroligt snyggt om jag får säga det själv, svarta lister var en hit!

Snyggt kök

Sen gick vi ut till brevlådan och där låg barnbidraget som ett brev från posten (haha) så då tog vi på oss och åkte ner på stan och spenderade det på en jacka till Daniel. Detta kommer göra honom till en mycket gladare förälder därför var barnbidraget väl spenderat! När pengarna var upphandlade åkte Daniel iväg för att tjäna in nya och jag gjorde mig redo för att spendera mer med min nya mammakompis Ana. Vi träffades när vi var med i samma föräldragrupp på MVC som gravida, då ville dock ingen i gruppen bli kompis med mig, när vi nu hamnade i samma föräldragrupp på BVC oxå så kunde hon inte komma undan mig. Vi valde att gå till Helensgården där vi visste att det inte var så mycket folk vid den här tiden eftersom vi ännu inte har lärt oss hur man rammar folk med barnvagnarna (detta kommer jag dock snart börja med eftersom folk har en egenskap att bara stå och glo när man kommer utan att ens visa minsta lilla antydan på att kunna underlätta ens framfart bara genom att flytta ett steg åt höger). Tiden gick fort och helt plötsligt hade vi suttit där i 3.5 timmar och det var dags för Ana att börja förbereda ett dop. Hennes Thelma var väldigt söt och mycket lika Ana, jag önskar att jag kunde se någon likhet med Lena, jag ser bara ett bebisansikte i henne, hon är varken lik mig eller Daniel enligt mig. Detta håller inte andra med om, alla (och då menar jag verkligen ALLA) säger att hon är lik Daniel. Hade en dröm om detta i början; jag stod och kollade mig själv i spegel och det jag såg var mig själv med ett bebisansikte så jag ropade på Daniel och sa till honom att alla faktiskt har fel, hon är ju lik mig, både hon och jag har ju ett bebisansikte. Egentligen ska jag kanske bara vara glad för att hon inte är så lik mig, jag har ju lixom aldrig varit nöjd så då vore det ju faktiskt bara elakt att önska min dotter ett liknande utseende (hade dock varit kul att se lite likhet så jag kunnat vara säker på att ungen är min). När vi satt och åt så kom Clara som hyrde min lägenhet för ett år sedan förbi, hon är oxå barnledig så i mitt desperata sökande efter vänner sa jag att vi borde träffas. Känner mig som en unge som vill gå hem och leka med första bästa jag träffar på stan. Jag hoppas i alla fall detta blir en vana med luncher på stan, det var mycket trevligt!

Nu har jag och Daniel ätit middag i vårat nya fina kök medan Lena satt bredvid och dregla i babysittern. Daniel håller på att fixa iordning för film som jag kommer sova väldigt gott framför.

Inte fler kort, jag är trött...

Tack och hej! (Jag hade tänkt avsluta varje blogginlägg med ett festligt bert-slut, men han visade sig bara ha två olika och de har jag ju redan använt så nu får det bli enkelt och tråkigt. Och för er som inte tycker att Bert-slut är festligt; Ni har fel!)