110505 livet

Nu sitter jag och kollar på Lena som är på utflykt med dagis. De har satt sig på kullen utanför vårat hus. Hon verkar inte vilja sitta still. Tänk att hon gör massa sake utan oss nu för tiden. Skrittande håller på att bli stor. Jag blir nästan lite tårögd...

Vi var på utvecklingssamtal på dagis förra veckan. Var lite orolig innan över vad vi skulle få höra. Det hade jag inte behövt, hon sköter sig! Det mesta går som det ska. Hon har börjat leka mer tillsammans med andra barn, inte bara bredvid-lek, hon bjuder in till lek. Grov- och finmotoriken utvecklas som den ska. Hon är tydligen väldigt duktig på att måla ( hur man nu kan se det på strecken och cirklarna hon gör). Det är inte lika mycket "min" som det var innan, även om det fortfarande finns kvar där. Hon är inte lika mycket med pedagogerna som hon var i början, även om hon tycker om att sitta i knä lite då och då. Som föräldrar är det klart att vi tycker vårat barn är perfekt, det var ju skönt att vi inte är helt ute och cyklar i alla fall!

Nu håller vi på att potträna, det går sådär. Hon visade stort intresse för pottan innan, men nu när det mer blir ett måste är den inte lika rolig. Det har blivit många ombyten. Hon säger inte till när hon måste kissa. Några gånger har hon kissat ganska mycket när vi satt henne på pottan, andra gånger kommer det en droppe och sen kissar hon i byxorna istället. Vi ska försöka veckan ut, men kommer hon fortsätta tycka att det är jobbigt så väntar vi nog ett tag till. Om inte hon är med på det så kommer det ju ändå inte fungera. Men det är kul att se hur glad hon blir de gånger hon kissar på pottan- applåder och hurra-rop!!

Idag hade jag tänkt gå till viktväktarna, men skiter i det. Ska verkligen försöka ta tag i mig själv istället. 12 veckor kvar till bröllopet och jag har gått upp 5 kg sen jag provade klänningen- inte bra. Idag ska jag dit och få den uppsydd, får mig kanske en tankeställare då.