Samtidigt som Lena blev stor och började på dagis började Nils sova hela nätterna. Jag andades ut och tänkte att nu är det över, nu är det bara nerförsbacke framöver. Icke. Efter fyra underbara nätter började han sen istället vakna två gånger per natt. Han ville bara påminna mig om vad det är jag missar och sen skratta mig i ansiktet.
Nu har även Lena börjat vakna på nätterna, det är nu vi får bekänna färg. Vi har haft det så enkelt hittills. Så jobbigt är det ju egentligen inte, men man måste ju beklaga sig...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar