Dagis (eller förskola som man oxå kan säga)

Lena blev stor i måndags, hon började nämligen på dagis.
Det började med att Lenas fröken Jenny kom och hälsade på här hemma på måndagen, och Lena fattade tycke för henne direkt. Skulle dra runt henne i hela huset. Vilken lyx att fröknarna kommer hem till barnen, det har jag aldrig varit med om.
På tisdagen fick vi gå till förskolan, då gick alla andra barn ut och lekte så att Lena fick vara alldeles ensam inne på avdelningen och leka själv. Hon sprang runt i alla rum och tog fram alla leksaker och alla följde efter henne. Hon var i himmelriket!
På onsdagen fick Lena gå ut med de andra barnen och jag lämnades kvar ensam inne. Hon hittade genast plommonträdet ute på gården och lämnade knapp dess plats. Vi fick även höra att hon hade bra balans, det var inga problem att ta sig över de höga sandlådekanterna.
Igår (torsdag) skulle vi lämna henne där ensam, hon hann knappt säga hej då till oss utan sprang raka vägen in. Daniel hämtade eftersom jag var och tränade (så nu fick jag in det oxå ;) ) och tydligen hade hon inte haft någon brådska att gå hem. Fröknarna sa att hon hade velat bli buren mycket, så hon fick sitta lite i en vagn när hon var ute.
Idag var det heller inga problem att lämna henne. När jag kom och hämtade henne fick jag ett leende i alla fall, men det var ingen sådan där övervädigande glädje över att få se sin mamma. Även idag hade hon stått vid plommonträdet och sen hade hon länsat fruktskålen under förmiddagens fruktstund. Sen hade hon ätit två portioner mat på lunchen. Hon fick inte mitt utseende men det verkar som hon har fått min kärlek till god mat. När hon kom hem somnade hon som en stock och vägrade vakna när vi väckte henne. Det är bara att hoppas att hon sover gott i natt oxå och långt in på förmiddagen imorgon.

För att sammanfatta det hela så är vi jätteglada för att det har gått så lätt så här långt. Det kan ju fortfarande ändras, än så länge är allt nytt och spännande, vi får se om det går lika bra nästa vecka. Hoppas!

Nu ska jag gå och kolla till mina rullader.